Jag älskade verkligen livet i England och alla de underbara tjejer jag hann träffa där borta. Men syket når till en viss gräns. När man inte får stöd eller förtroende utav den familj man kastas in i utan att aldrig ha träffat de innan, är väldigt påfrestande. Att leva med främmande människor i framför allt ett land med en helt annan kultur och inte ens tala om en helt annan barnuppfostran är inte det lättaste jag gjort i mitt liv. Tillslut kände jag att mitt sätt som person och familjens sätt var för olika. Kontrakt och löften bröts hit och dit och det plusades på mer och mer efter hand. Tillslut såpass mycket att jag kände att jag inte fick ut någonting utav det som var överenskommet när jag skulle ta mig dit. Att känna sig så nedtryckt och ivägen i en främmande familj och samtidigt ha en sådan hemlängtan, klarar varken jag eller min kropp av. Jag känner mig många gånger misslyckad, feg och besviken. Men utav dessa anledningar tog jag beslut att åka hem igen.

Jag saknar England i sig hela tiden. Nu sitter jag här arbetslös och något otroligt rastlös. Det kryper i hela kroppen och det är inte långt ifrån att jag klättrar på väggarna. Jag har all tid i världen just förtillfället och det betyder att jag tänker mer än någonsin. Att komma tillbaka till lilla Kristinehamn igen har gett mig en helt annan syn på livet, nära och kära, familj och framför allt staden i sig. Jag uppskattar allt så otroligt mycket mer innan jag åkte iväg. Här är mitt hem, hit kan jag alltid återvända och kalla det för mitt hem. Vad som än kommer att hända mig i framtiden har jag alltid lilla Kristinehamn att återvända till, och det känns både tryggt och skönt.

.

Imorgon gör jag min första shopping runda i London. Ska bli super kul och mysigt.

På måndag börjar även min engelska kurs. Kommer kännas konstigt att börja plugga igen, men jag behöver det. Har ju ändå planer på att börja på univeritet till hösten så det här får bli en smygstart.

Igår kväll tog jag mig även tid till att hoppa i badkaret med ljus och badskum. Låg i säkert 1 och en halv timme. Det var skönt och behövligt avslappnande. Där efter pysslade jag om mig själv och slog på en film. Hann även med att skypa med nära och kära. Alltid lika uppskattat från min sida. Vad skulle jag göra utan er och skype?

Det förvådnar mig även hur mycket tårar man har. Dagen jag åkte hemifrån grät jag hela dagen. Hela dagen konstant. Trodde garanterat att tårarna skulle vara slut efter det, men tydligen inte. Jag vill vara så mycket starkare än vad jag känner mig just nu. Jag vill kunna känna mig rakryggad, behövd, stolt och stor på joden. Jag känner mig totalt tvärt om. Liten som en myra och mesta dels ivägen.

Hann även med att se madagaskar live. Häftigt, men kände nog att jag var lite för gammal!

Nu har vi nys kommit innanför dörren och pojkarna har hoppat i säng. Jag ska göra detsamma fast med datorn som sällskap en stund.

Under morgonen har jag även gjort mina sysslor här hemma som skulle göras. Senare framåt lunch mötte jag upp Lisa (äntligen) inne vid stan. Trevligt med svenskt sällskap och någon att dela åsikter med. Blir många fler gånger.

Nu har jag precis lagt på med mamma på skype och ska jag lägga en ansiktsmask tror jag som jag har dragit på ett antal dagar. Vet dock inte varför för jag älskar det! Men nu ska jag ta tag i det och få det gjort. Senare blir det garanterat skype date med världens bästa kille och förhoppningsvis med carro, om hon vill svara.

Drog även en snabb och klok slutsats idag, ska köpa mig gummistövlar imorgon! Jag avskyr att gå blöt om fötterna, så imorgon blir det dagens stora uppgift.

Fick inte med mig så många bilder hem idag. Stora anledningen till varför är för att det var dåligt väder så kände inte riktigt att jag fick några bra och mysiga bilder. Kommer ju definitivt åka in till London fler gånger så ni ska allt bli överösta med bilder.

Men här är iallfall Big Ben.

De tänker på allt och frågar alltid en gång för mycket om det är något jag vill ha eller inte trivs med. Planerar massa utflycker bara för att jag ska få se England. Ibland känns det lite overkligt och lite för bra. Men jag tackar och njuter. Önskar dock lite mer sol annars börjar allt falla på sin plats. Ville att ni skulle få veta det mina fina där hemma.

Ceri gjorde iallafall dagen lite bättre när hon tog med mig in till stan och bjöd mig på lunch. Fick även första lönen idag. Tack för det säger jag, för denna vecka har det varit mycket skitungar.

Ceris syster med familj har nyss anlänt och jag känner inte något intresse av alls för att gå ner och vara trevlig och leka med alla fem pojkar. De har sprungit in och ut i 1,5 timme i mitt rum så har hunnit blivit irriterad ytligare en gång till idag. Riktig skitdag! Ska dra täcket över huvudet tidigt ikväll och nöta film. Det är en sak som är säker.

Det enda som har varit positivt med denna dag var att jag vaknade med solen i ögonen. Men nu är den borta och jag fryser som en tok. Suck. Negativt inlägg, men jag har mina dåliga dagar här nere också.

Idag har jag stött på mina första motgångar efter att ha haft alla tre pojkar i 5,5 timmar helt själv. Det gick emot såpass hårt att jag var riktigt nära att hoppa på första bästa flyg hem. Efter en och en annan diskussion med minstingen ledde det till att jag hotade med att åka hem och inte komma tillbaka. När jag 20 minuter senare gick ner så sprang han och kramade om mig. Så lite hoppas jag att han ångrade sig när han betedde sig som han gjorde. Det var en tuff match kan jag lova, men ribban sätts mer och mer. Får mer och mer beröm av Ceri angående pojkarna. Men antar att hon vill att jag ska känna att jag vill stanna kvar. Hur hårt det än kommer att bli ska jag försöka hela vägen ut. Jag är verkligen i en toppen familj som bryr sig så det här blir nog bra tillslut.

Knallade runt själv inne i stan idag för att skaka av mig timmarna med pojkarna. Tog lite bilder där inifrån. Hittade topshop vilket jag kan lova att jag kommer spendera en del pengar på, mest för att reta mamma.

Tog mig även tid att ta bild på favorit bilen familjen har. Jag är helt tok kär. Så pappa läser du detta vet du vad jag önskar mig när jag fyller 20!

Har även lyckats pilla på elementet i mitt rum så det är sjukt kallt. Försöker ställa om, men det verkar inte funka. Sitter med morgonrocken på eftersom jag inte vill krypa ner under täcket varje gång. Typiskt mig! Har även lyckats pilla på TVn så kanalerna inte fungerar, igen. Utöver det har jag det ganska bra. Imorgon kommer Ceris syster med familj. Vilket resluterar två mer barn och jag är satt som babysitter på lördag. Om tre pojkar var en match idag vad kommer då fem att bli. Lär inte rulla fram efter denna påsk iallafall, det är en sak som är säker.

Senare var det dags för lunch och efter det åkte vi till en stor park. Killarna åkte två karueller var. Sedan matade vi änder och fåglar och sedan spelade vi fotboll innan vi åkte hem igen. När vi kom hem fick jag min första babysit helt själv i huset. Det gick galant! Lite tårar och bråk men ribban börjar bli satt.

Jag blir väldigt trött framåt kvällarna och Ceri skrattar åt mig och förstår att jag blir trött av att bara höra all engelska omkring mig. Men jag har faktiskt fått beröm av både Nick och Ceri för min engelska. Jag vet inte riktigt om jag håller med dem, men tackar och tar emot. Något som börjar förvådna mig är att jag utrycker mig på engelska när jag pratar för mig själv, kom på mig själv imorse. Jag måste faktiskt erkänna att det är lite jobbigt att ställa om till svenska här eller när man pratar med de hemma. Men något engelskt blogg inlägg kommer jag nog inte bjuda på. Vill ju att pappa ska förstå vad jag skriver, hehe.

Idag är det tydligen fullspäckat schema. Skall visas runt i staden, vilket lär ta sin tid med 3 pojkar kan jag tänka mig.

Har nog även glömt att säga att barnen är hitills ganska så underbara. Lille Sam tog mig i handen direkt när jag kom. Barney pratar så jag blir helt snurrig i huvudet. Jakey, den äldsta är lite med blyg av sig eller vad jag ska säga. Han vet mer vad som är rätt och fel, när han inte har sockerkick. Antar att mitt intryck av barnen kommer att förändras med dessa dagar. Men idag är det bra och låt det förbli länge.

Antar att jag kommer slänga upp bilder samt mer text ikväll, när äventyret för dagen är avklarat!

Då var det kävllen. Idag har det hunnits med ganska mycket. Har spelat fotoll tätt efter frukosten. Sedan var det dags att knalla in mot stan och skaffa mig ett engelskt nummer. Så nu använder jag inte mitt svenska något mer under denna tid. Efter vistelsen och fikat inne i stan begav vi oss hemåt för lunch och sedan iväg för att spela bowling. Kan inte annat än att säga att killarna är väldigt tävlingsinriktade. Har både sina för och nackdelar.

Innan pojkarna hoppade i säng sprang de in och sa godnatt och passade på att fråga en extra gång om vi kunde spela Wii och fotboll.

Känns sjukt att jag bara varit här i 2 dagar. Vissa tider på dygnet känns det som jag varit här en längre tid medans andra känns fruktansvärt nytt. Men det är väl ett bra tecken antar jag.

Har iallfall fångat Sam och Barney på bild idag. Så det blir det jag bjuder på ikväll. Imorgon ska jag in till stan själv. Helt själv!! Haha jag som kanppt hittar hemma ska hitta här i en helt ny stad. Jaja, det kan bli spännande. Tur att vi bor så centralt som vi gör. Men ska då försöka ta lite mer bilder av staden.

Jag kan säga att det har varit en mycket känslosam dag som mesta dels har bestått av tårar och gör än. Tänker för mycket på nära och kära och tror nervositeten släpper, alla spänningar. Hur som trodde jag aldrig att man hade såhär mycket tårar, de tar aldrig slut.

'

Wooho egen toalett inne i rummet, här snckar vi lyx!!!

Vaknade imorse och det slog mig att imorgon är det faktiskt dags. Resan jag gått och väntat på i nästan 3 månader är här, IMORGON! Det är galet att det gått så fort. Har nyss varit iväg med mamma och handlat in det sista som ska med. Fyndade även två stycken "Elsa böcker" för ca 69kr för två. Så nu har jag tre stycken. Jag som inte läser böcker, haha. Men dessa ska jag ta mig igenom. Tar med mig två på resan. Får se vad mycket jag hinner eller rättare sagt orkar läsa.

Packningen är inte riktigt klar och kommer nog inte bli på några timmar än heller. Jag drar lite på det, det känns bäst så. Vill inte riktigt vara redo fullt ut än.

.

Nu sitter jag här och försöker kontrollera så alla tekniska prylar är okej och fungerar som det ska. Försöker även återuppliva min gamla iPod nano. Det verkar funka, skönt. Då vet jag att jag har någon musik att luta mig emot.

Vaknade imorse och det slog mig att imorgon är det faktiskt dags. Resan jag gått och väntat på i nästan 3 månader är här, IMORGON! Det är galet att det gått så fort. Har nyss varit iväg med mamma och handlat in det sista som ska med. Fyndade även två stycken "Elsa böcker" för ca 69kr för båda två. Så nu har jag tre stycken. Jag som inte läser böcker, haha. Men dessa ska jag ta mig igenom. Tar med mig två utav de på resan. Får se vad mycket jag hinner eller rättare sagt orkar läsa.

Packningen är inte riktigt klar och kommer nog inte bli på några timmar än heller. Jag drar lite på det, det känns bäst så. Vill inte riktigt vara redo fullt ut än.

Nu sitter jag här och försöker kontrollera så alla tekniska prylar är okej och fungerar som det ska. Försöker även återuppliva min gamla iPod nano. Det verkar funka, skönt. Då vet jag att jag har någon musik att luta mig emot om det andra skulle svika, vilket det garanterat kommer göra med min tur. På tal om tur är jag fortfarande lite stel idag. Inte lika mycket huvudvärk, vilket är skönt. Men där emot stel och svag i både nacke och rygg. Hoppas det ger med sig snart, helst tills imorgon. Nu ska jag forstätta ta vara på de timmar jag har kvar hemma.

Dag 1 och fynden har börjat.

Igår var det en olycklig dag. Åkte iväg på kvalmatch i Sunne, sista för säsongen. Med cirka 13 minuter kvar blev jag knuffad och landade olyckligt. Fick åka ambuland och in till sjukhuset. Det säkra före det osäkra sa de till mig. Jag tyckte nog ändå att det var onödigt att åka in men det var bara att lyda och hänga med. Hur som helst är det hyfsat bra med mig. Lättare hjärnskakning, ont i nacke samt rygg. Men det tog musklerna så tar väl några dagar innan smärtan försvinner. Lever gör jag iallfall och till England på måndag ska jag!!

Idag har jag inte gjort många knop. Har inte kännt mig så rörlig och det är kanske inte så konstigt. Har små plockat med det sista. Är dock inte klar än men tar resten imorgon. Det känns lite overkligt att det är så få dagar kvar. Och dessa få dagar jag spenderar här hemma är det blanade känslor. Ena stunden vill jag åka iväg på en gång medans andra stunden är jag ledsen. Ledsen för att lämna det här hemma, även fast jag vet att det kommer finnas kvar när jag kommer hem. Hela avfärden gör det lite lättare när jag vet att jag hamnar i en sådan bra familj där borta. Omtänksamma är väl bara förnamnet. Jag förstår att dessa dagar plus de första veckorna där borta kommer vara jobbigast. Så fort jag tänker på att jag ska vara borta så länge blir jag tårögd. Kan inte ens skriva ett helt inlägg utan att den tår rullar nedför kinden. Men det hör till när man gör sitt första äventyr själv, antar jag.

Eftersom det snurrar för mycket i mitt huvud för tillfället ska jag slå på ett BB avsnitt och sedan somna. Känner att jag inte preoriterar sömn så mycket just nu då jag njuter av att få vara i mitt rum. Samt ligga i MIN säng.

Dag 2 och det är överflöd av känslor.